Marxismen är ingen religion och marxistiska teoretiker är inga profeter, alldeles oavsett längden på deras skägg. Varje människa är ett barn av sin tid och varje skrift bygger på den kunskapsnivå som uppnåtts vid det tillfälle den skrevs. Detta måste man ha med sig när man läser August Bebels bok som tar sig an kvinnofrågan.
Men det uppseendeväckande är inte de gånger som Bebel faller i dåtidens fällor utan hur fördomsfri och revolutionär denna skrift är än idag, med tanke på att den skrevs redan 1879. Bebel befinner sig hästlängder framför nutidens kristdemokrater och jämställdhetsmotståndare, vilket säger lika mycket om efterblivenheten hos våra samtida som framsyntheten hos Bebel.
I första delen av boken analyseras kvinnoförtryckets uppkomst och historiska utveckling. Här tar sig Bebel också an dåtidens viktigaste uppgifter för att avskaffa kvinnoförtrycket. Skrämmande nog är de flesta av dessa uppgifter skriande aktuella än idag. Här behandlas kvinnans rätt till sin sexualitet och samhällets skyldighet att bedriva sexualupplysning. Kvinnoförtrycket inom äktenskapet och rätten till skilsmässa. Kampen för att kvinnor ska ha samma rättigheter och möjligheter som män vad gäller arbete och utbildning. Kvinnors frigörelse från hemarbetet. För att ta några exempel.
Bokens andra del är en brinnande agitationsskrift för kapitalismens ersättande av ett mer mänskligt och förnuftigt samhälle. Ibland kanske Bebel glider lite väl långt i fantasin, men det är befriande att läsa en fritt tänkande arbetares tankar och drömmar om ett samhälle där ”det högsta är att vara människa”.
Att Bebels framtidsvision kan tyckas ha mer med dröm än verklighet att göra, säger mer om det omänskliga i vår samtid. Ibland måste även revolutionärer tillåtas drömma. Eller som Lenin sa: ”Om människan helt saknade förmågan att drömma, om hon inte då och då kunde nå utöver de närvarande och i sin fantasi se en färdig bild av det verk hon just påbörjat, då skulle det vara omöjligt att förstå varför hon skulle ta itu med ett så hårt och jättelikt arbete.”
August Bebel, som var svarvare till yrket, var en läsande och tänkande arbetare som i unga år organiserade sig i den framväxande tyska arbetarrörelsen. Han är väl värd att läsa än idag